En Fallen Fader Lyrics

Blickade upp I natten,
Slagen och driven till marken.
Omtöcknad fylld av förbittring,
Kunde ej se klart ?

Famlade bland tankar,
Min själ bedriven.
Urdriven var min broderhälft,
Hörde nattens barn ?

Hörde nattens barn ? mina barn.
Mina barn!

Medan regnet föll svalt,
Ekade en förtvivlans sång,
över en fallen fader.
Sorg blev snart till vrede ?

Fångad I elden,
Ingen väg ut,
Hugg, slag och spe,
De band en själ, min vargbroder ?

Min vargbroder ? broder I blod.
Min vargbroder ? broder I blod.

Min vargbroder ? broder I blod.
Min vargbroder ? broder I blod.

Faller åter ner,
I böljande hav,
Medvetandets dunkel,
Tidlöst drivande gäck.

Röster av svek,
Galdrar som ljuder,
Från nidingars mun,
Slitande smärtor,
Separerad, bunden.

Ett vagt minne, att jag ? att jag lyfts upp.
I fjärran dunkel, en elds svaga sus ?

Min vargbroder ? broder I blod.
Min vargbroder ? broder I blod.
Broder I blod ?